Laget i mitt hjärta

Sport är ett stort intresse för mig, och det finns ett lag som jag har varit trogen sedan barnsben – nämligen Djurgården! Jag följer olika sporter med mitt lag, men det är fotbollen som jag brinner allra mest för. Jag går på matcher så ofta jag har möjlighet, och jag måste säga att det finns få saker som slår DIF:s klack.

Det är så mäktigt att se och höra alla dessa supporters sjunga, skrika och hoppa tillsammans. Jag har själv stått i klacken flera gånger, men nu på senare tid brukar jag gå som vanlig publik, om man kan säga så. Jag har förstås mina blåränder på mig och jag sjunger och skriker lika mycket från sittplats som jag gjorde från ståplats, men jag tar det kanske aningen lugnare nu.

Jag är DIF trogen i vått och torrt – en äkta järnkamin som hyllar när det går bra och stöttar i sämre tider. Det värsta jag vet är så kallade medgångssupportrar som sviker laget när det går dåligt. Enligt mig är man inte värd att kalla sig för supporter då. Att vara supporter handlar om att finnas med både i medgång och i motgång!

Sedan sommaren 2013 huserar DIF på nybyggda Tele 2 Arena, och jag fanns på plats den 21 juli när de spelade sin första allsvenska match på arenan. Det blev visserligen förlust, men det var otroligt häftigt att få vara med på den nya arenan och inviga den tillsammans med laget och alla supportrar. Då stod jag faktiskt med klacken på södra läktaren, och det var en magisk upplevelse!